Var som sagt förbi britta och hennes nyupplyttade karl igår... Första gången vi träffade honom och första visiten i lägenteheten, som britta flyttade in i höstas....Lägenheten var fin... Och för att inte tala om karln (han har ju förstås ett namn; daniel...)!!!! Jag kände verkligen att det här var en riktig brittakille! Mycket trevlig och social typ, som johanna i ensam mamma söker uttryckte det; "en riktig toastmasterkille".... Jag önskar er all lycka mina vänner!
Och när jag tänker på det kan jag inte annat än undra om folk kände så vid första intrycket av anton, var han en riktig emmakille!? Inte för att jag kan definiera vilka egenskaper det skulle motsvara... Och vad tänkte antons nära och kära när de träffade mig första gångerna!? Var jag en riktig antontjej!? Även om jag kan tänka mig att antons far, bror och mormor inte fick världens bästa intryck av mig när jag träffade dem för fyra och ett halvt år sedan, den 12 Augusti för att vara exakt (det var nämligen antons födelsedag) när jag var sjuk, likblek och gick omkring med tjocka svarta mjukisbyxor mitt i sommaren.... Haha... Hemska tanke! Och man kan ju tycka i efterhand att allt gick lite snabbt när vi blev tillsammans, vi hoppade ju nästan över dejtingfasen och blev ett par nästan på en gång med allt vad det innebär; träffa föräldrar och allt sånt.... Kanske inte skulle kasta mig in i något med huvudet före så där igen.... Men den här gången blev det ju verkligen rätt, ett riktigt lyckokast! Jag har inte ångrat mig en sekund... Kanske var det bara för att det kändes SÅ rätt!? Nu i efterhand vet jag ju i alla fall vad min familj tycker om anton och jag känner mig då i alla fall omtyckt av antons nära och kära..... Nä jag träffade verkligen också rätt, men jag vet inte om det kändes lika uppenbart för omgivningen som vi kände med ovanstående.....
Nä, nu ska jag äta frukost och sedan fara på gymmet.... Nu finns det inga ursäkter längre! Nu är det bara till att komma igång igen.... Har så mycket att göra sedan, så jag har ingen aning om vart jag ska börja.... Men någonstans måste jag då prioritera att få undan julgrejjerna, städa och stryka bort lite av min enorma strykhög..... Och ikväll kanske vi ska spela lite spel med ida och hennes daniel..... Imorgon hoppas jag på en lagomt varm dag som lämpar sig bra för skoterkörning!
Wallanderfilmen var föresten bra! Och max med, som vanligt....
Och jag lovade ju förra helgen att återkomma om fetaostpajen var god eller ej; och jag tyckte väl att den var okej, men anton tyckte att den var skitgod.... Värd att prova iaf!
Kram till er alla!
