....hur glad och upprymd man kan bli när andra får barn! Om man känner så här när det är ens vänner som får tillökning, hur mega fantastiskt mäktigt ska det då inte vara när man själv är där!?
Fick den bästa väckningen på länge imorse, även om jag vaknade ensam.... När väckaren ringde såg jag att jag hade fått sms, orkade inte läsa just då, kändes som att jag hade grus i ögonen... Snoozade en stund och nästa gång den ringde, orkade jag läsa.... Det var från Anton som berättade att peter och maria fått en flicka och en pojke inatt... Istället för att snooza igen och alldeles för länge som jag annars brukar, så hoppade jag glatt upp ur sängen och in i duschen... Passade på att gråta några rördhetstårar i duschen och bilen.... När jag kom till jobbet var jag som en stolt nybliven mormor eller något och berättade den glada nyheten för kollegor och patienter.... Sjukt kul! Grattiskramar i massor till hela familjen Jonsson/Öhlund... Tänkte att vi skulle vänta ett tag innan man far och hälsar på dom, så de får hinna gratuleras av släkten, ta igen sig och låta det lugna sig lite... Men hur ska man kunna hejda sig!? Kanske kan titta förbi en snabbis i helgen när jag jobbar om de är kvar då.... Kan man det!? =)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar